Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig - det är knappast något nytt.
Jag tänkte ta en långpromenad med den snöälskande Arvid efter jobbet. Och nog var jag ute länge, men mest befann jag mig på en två gånger två meter stor yta på gräsmattan vid lekparken utanför Verkstäderna. Frenetiskt letandes efter hemnyckeln.
Jag vill så klart inte skylla på Arvid, men det var lite han som satte igång det här. Han satte sig i vanlig ordning ner för att göra nummer två, och när jag såg det langade jag upp en svart påse ur byxfickan. Och hör samtidigt ett litet klirr. Nyckel. Med tillhörande nyckelring. Rakt ner i snön precis bredvid mig.
Jag böjer mig försiktigt ner och börjar leta. Väldigt försiktigt. Till en början. Efter några minuter krafsar jag desperat på marken och känner paniken komma. Nyckeln är liksom borta. Som uppslukad av den förbannade jorden.
Och bredvid sitter en snötokig hund och gnyr. "Det här är en tråkig lek, plastmatte!"
En stund senare ger jag upp och ringer Edsbyn, där extranyckel finns. Vi kommer fram till att mamma ska skicka nyckeln med buss 100.
Jag kan ändå inte riktigt ge upp. När vi lagt på knatar jag tillbaka till nyckeln (jag vet att den är där, den visar sig bara inte) och finkammar några kvadratmeter igen. Men den finns inte. Så himla enkelt är det. Jävla nyckeljävel. Med tillhörande nyckelring.
Hur som helst.
Allt slutar med att jag får tag på ordförande i föreningen som kommer med huvudnyckeln. Så nu är jag hemma, och jag har i alla fall en nyckel.
Den andra ligger i snön vid Verkstäderna, så den som känner för att leka en otroligt avancerad form av gömma nyckel är välkommen att testa om den är bättre än mig på det (av de klassiska Gömma-nyckel-ledtrådarna känns fisk ganska given). Annars planerar jag att bege mig tillbaka dit i dagsljus någon dag. Utan Arvid. (Jag sa "sök" åt honom en gång, och han började frenetiskt nosa på marken. Men gav upp rätt snabbt. Han förstod inte riktigt vad det var vi letade.)
Under tiden sitter jag och hoppas på att det ska sluta snöa och bli plus tio grader i två dar.
Louise
Fruktansvärt irriterande grej att lägga tid på....
1