Elin

Ja, jag vet.

Jag bloggar knappt längre. Men alltså, det är lite som jag skrev förr nån gång. Jag har knappt tid att laga mat och handla längre. Och jag prioriterar hellre käk än blogg.

 

Arvid ligger på golvet nedanför soffan och suckar. Tror det betyder att han mår bra, inte att han är uttråkad. Vi har gått/joggat milspåret i dag, och det var en bra promenad. Fast kanske inte riktigt lika roligt som i helgen, tror jag Arvid tycker. Då fick han gå utan koppel ett par timmar om dagen, bada i Ljusnan och släpa på stora pinnar. Tror det är då han är som gladast. 

 

 

Annars då? 

Jo. Det är den första oktober. Och det är helt galet. Var tusan tog september vägen? Hm. Sen är vi mitt uppe i tävlingssäsongen för orienterarna nu, och det är lite jobbigt. Jag vill ju vara med. Nästa år ska jag också springa lite.

 

Snart ska jag och Arvid ut på kvällspromenaden. Det är ingen av oss så himla förtjust i. Men måste man kissa så måste man. Jag brukar säga det till honom, fast jag vet inte om han fattar...