Jag borde kanske skriva något här. Det var ju rätt länge sedan. Anledning - brist på tid och bokstäver. Jobbet, vovven, skidorna och allt annat tar all tid. Och gör jag inget vettigt så sover jag. Som en stock. Helst tio timmar per natt.
I helgen har jag i alla fall åkt skidorientering. Och satan i gatan vad kul jag haft! Jag har inte åkt snabbast, men det spelar ingen roll. Inte den här gången. För det ska inte gå så himla fort när man inte åkt på sisådär sex år heller. Men med tanke på det måste jag säga att jag gjorde det grymt bra. Jag tog mig runt 11,9 kilometer långdistans i går, och 6,4 kilometer medeldistans i dag. Inte illa.
Det var rätt kul att känna den där speciella känslan igen. Det räckte att ta på sig kartstället så var jag liksom tillbaka, tiotalet år bakåt i tiden. Jag kom ihåg hur det kändes att staka sig fram på smala skoterspår, samtidigt som man ska kämpa med att ligga steget före i spårsystemet. Koll på kartan, utan att stanna. Höger - vänster - vänster - höger... Det var jag inte så bra på i helgen. Jag kände mig ganska ofta ett steg efter. Men som sagt. Det gjorde inget. Det var så himla kul.
Nu ska jag vila några dagar, och ägna mig åt Arvid. I dag har han inte fått röra på sig så överdrivet mycket, för jag har inte orkat. Men i morgon, då är det han och jag som tar en låååååång kvällsprommis. Och en rätt lång på morgonen också, som alltid.
0